6 maj Málaga:
Lämnade lägenhetsnycklarna till hyresvärden. Tog en taxi till järnvägsstationen och tåget till Kastrup. Flyg till Málaga och förbeställd skyttelservice till ett hotell i centrum.
7 maj Tarifa:
Buss till Tarifa via Algeciras.
8 maj Tarifa:
Förberedelser för avmarsch på leden GR-7 (E4). Dumpade gasolbrännare, hängmatta och reservkläder i en container på grund av för hög vikt på ryggsäcken.
9 maj Tältläger mellan Tarifa och Los Barrios:
Avmarsch mot Los Barrios. Mycket hett redan vid niotiden. Slog upp mitt tält vid en liten å efter cirka 25 kilometers vandring, mestadels norrut. Slocknade direkt efter kvällsmaten för att efter en timma väckas av en kobjällra som slamrade alldeles invid mitt nattläger. Tältet stod på en liten landtunga där korna förmodligen brukade gå ner och dricka. Till slut såg kon mig i dunklet och dröp av i maklig takt.
10 maj Los Barrios:
45 kilometer uppdelat på två dagar. Vatten tillräckligt var ett problem här men jag hade turen att hitta en bäck som gick att komma ner till trots heltäckande taggtrådsstängsel men på ett ställe hade bonden missat som tur var så jag kunde komma ner för en slänt och tanka upp min säck och mina flaskor. Några timmar senare kom jag till en bar vid landsvägen och där jag kunde hälla i mig mineralvatten och cola. De sista tre kilometerna in till Los Barrios och Hotel Real gick sedan ganska lätt. Bunkrade upp med vatten, äpplen och avokado på Mercadona. Åt en media ración ensalada de atún och tog en pilsner på ett tapashak. Köket på mitt hotell öppnar först 8:30 och det är för sent för en hungrig vandringsman efter två hela dagar utan lagad mat.
11 maj Castillo de Castellar:
Från Los Barrios vid 7:30. Det tuffade på rätt bra tills vid ettiden när hettan gjorde sig påmind igen. Märker dock redan att hjärta och muskler anpassar sig så det känns rätt bra. Flera barer utmed vägen så jag har kunnat hålla mig tankad utan att ta allt för mycket på mina egna vattenreserver om fyra liter. Övernattning på hotell El Alcázar innanför borgmurarna på Castillo de Castillar med milsvid utsikt över en stor konstgjord, grön sjö och ett skogs- och berglandskap. Jag ser även Gibraltarklippan och bergen i Marocko i solnedgången och med en fullmåne svävande över bergen. Magiskt. Fick tag på en grönsaksstuvning och en sallad med tonfisk och ägg på ett hål i väggen som verkade vara välkänt i flamenco- och tjurfäktningskretsar i alla fall att döma av foton och affischer på väggarna.
12 maj Jimena de la Frontera:
Vandringen började ganska beskedligt men efter några timmar valde jag att följa GPS:en i stället för guideboken. Sträckan jag gick blev säkert något kortare men den gick över vildvuxna fält med meterhög växtlighet och tovig, snårig, seg undervegetation. Dessutom växte där massor av stickande och rivande växter och det fanns massor av stängsel som man får försöka hitta öppningar i. Kom fram till Jimena så småningom och tog in på Casa Henrietta som guideboken rekommenderade.
13 maj Ubrique:
En ganska lång och tuff dag. Inte så varmt men en hel del uppför på knybbligt underlag. Hittade Hostal Rosario via turistbyrån. Mycket älskvärd värdinna. Billigt. 20€.
14 maj Ronda via Montejaque:
Knatade på mot Montejaque i ett vackert berglandskap genom breda dalar med massor av kossor (tror jag). Stark vind. Tyvärr mestadels motvind. Åt en tortilla i Montejaque och drack mig otörstig. Fortsatte sedan till Ronda som tronar majestätiskt på sin klippa.
15 maj Ardales via Arriate och El Chorro (Caminito del Rey):
Dumpade min rumsnyckel som avtalat i hotellets nyckelbrevlåda för att därefter upptäcka att jag hade låst in mig själv i utrymmet mellan den stängda hotellreceptionen och en låst gallergrind. Som tur var fanns det en ringklocka där och en stund efter det att jag ringt på den några gånger så dök det upp en yrvaken spanjor som släppte ut mig muttrandes något otydbart. Avslutade etapp 7 från gårdagen i Arriate 8 kilometer från Ronda och tog mig an åttan som slutar i Ardales. Passerade ett möjligt natthärbärge men kroppen kändes fräsch så jag gick för Ardales. Hittade ett landsortshotell där, med restaurang, El Cruce och nu är det buenas noches efter bunkring och middag.
16 maj Abdalajís:
Från Ardales med en café con leche och pan tostado med aceite de oliva i magen. Ganska tuffa stigningar med en väl så tuff nedfart mot El Chorro och den stora dammen. Skulle inte vilja gå det motsatta hållet! (Vilket jag gjorde senare, 2017.) Lätt lunch i El Chorro. Såg inte till Caminito del Rey men antar att den finns längre in i dammsystemet (korrekt, man ser delar av den från El Chorro om man vet vart man skall rikta blicken). Vidare mot Abdalajís. Ganska mycket arriba igen men det som ställde till det mest var att skyltningen för GR-249 dominerade och den väg jag skulle gått var därför kryssad som fel väg och GPS-enheten hade sin helt egna uppfattning, en icke synlig stig med någon enstaka cairn men det fungerade att slaviskt följa GPS:en med en upplösning på 80 meter och jag kom ner på plan mark efter en stund. Fick tag i ett rum på Hostal Vista de la Sierra med bar och restaurang i samma hus. Bunkrade på Repsol.
17 maj Antequera:
Antequera ger de starkaste positiva vibbarna hittills. Men så är det ju en anrik stad med 40 000 invånare. En stad som har influenser från många kulturer: iberer, romare, morer, visigoter, kartagener …
18 maj Riogordo:
Tradig dag med mycket landsväg. Det enda som piggade upp var när jag blev attackerad av 50 kilo labrador då jag passerade en gårdsplan mellan två byggnader. Pietro, som hunden hette, nafsade till rätt ordentligt i byxorna och tog med lite skinn men det blev bara nyp inga köttsår. Matte försökte lamt kalla in hunden men den hade ingen respekt för henne. Rätt lömsk situation faktiskt. Jag bara gick på, inget annat att göra än att hoppas att hunden ger sig då den har avvisat en från husen – och det gjorde den.
19 maj Ventas de Zafarraya:
En dag med många fina vyer sedda högt uppifrån bland annat över en av de stora, klargröna, vattenreservoarerna som det finns så många av i Spanien. Ständigt uppvaktad på nordsidan av den ena speltakulära klippformationen efter den andra och i söder av sierras de Tejeda, Almijara y Alhama i naturreservatet i La Axarquía med upp till 2000 meter höga toppar (La Maroma). Rum ovanpå en bar precis innanför bygränsen.
20 maj Jayena via Arenas del Rey:
Pinnade på två etapper i dag: Ventas de Zafarraya-Alhama de Granada-Arenas del Rey. Mycket naturskönt med det lummiga och klippiga Alpujarras i söder och det fortfarande snöklädda Sierra Nevada i norr.
21 maj Abuñuelas:
Regnigt på förmiddagen men skönt väder för vandring. Ravinen ner mot Abuñuelas var dagens höjdpunkt. Doften från apelsinodlingarna var gudomlig. Fick ett rum i ett casa rural som innehas av ett brittiskt par i 75-årsåldern. Rummet har fin utsikt över byn och dalen. Väntar på att klockan skall bli åtta så att det kan bli middag någon gång!
22 maj Lanjarón:
Ytterligare en dag med magnifika vyer över Sierra Nevada och en stor dalgång som jag först gick ner igenom och sedan upp ur. Magnifik vy också över Medelhavet. Det påstås att man kan se Afrika uppifrån bergskanten vissa dagar med riktigt klar sikt. Landade i Lanjarón som är en positiv upplevelse. Relativt öppen stadsplanering jämfört med de mindre byarnas trånga prång och med klar stadskänsla. Många hotell för en stad med endast 4000 invånare.
23 maj Pitres:
Kämpig dag med brant uppförsvandring. Natten tillbringades på ett trevligt ruralställe med en hyfsad entrecôte och ett glas rött. Ett glas málagavin och lite vaniljglass till efterrätt.
24 maj Cádiar:
Mycket uppför i dag också. Hyfsad utsikt över den stora dalgång som jag har följt ett antal dagar nu och över Sierra Nevadas glaciärer. Trevélez är en lite större ort med en hel del turistiga attribut. Många orter som vill utmärka sig som huvudort för jamon ibérico verkar det som. Efter det blev det ganska tradigt. Jag somnade till och gjorde en miss och GPS-spåret visade sig inte vara pålitligt för andra gången. Guideboken visade mig en väg som ledde mig in i ett farligt kanande omkring på eroderade, branta bergssidor. Fick rett upp problemen och tog mig till Cádiar med en halvtimma till godo innan solnedgång. Fullt ös i baren Cádi som också är hostal. Copa del Rey, Real mot Atlético. Atlético har ju redan vunnit ligan och vann nu cupen också samma år. Fick in en pizza stor nog för två. Åt halva, drack en liter öl och begärde sedan en doggy bag för det som blev över.
25 maj Laroles:
En fullt utrustad bungalow i den övre delen av samhället. Mycket spektakulär utsikt över dalens i solnedgången röda berg genom restaurangens panoramafönster.
26 maj La Calahorra:
Framme vid det stora språnget som är sex mil över vidderna till Narváez.
27 maj Baza via Narváez:
Lååång sträcka i dag som sagt och boring as hell. Meandrande skogsvägar utan annan utsikt än tallar, tallar, tallar.
28 maj Cúllar:
Trippeletapp från Baza till Zújar till Benamaurel och till Cúllar och Hostal Monte Carlo precis vid infarten till Cúllar. Som vanligt direkt tilldelning av rum och formaliteter tar vi senare. Den bästa måltiden hittills, grillat fårlår och den bästa servicen. Det finns människor som är födda till värdshusvärdar liksom.
29 maj Huéscar:
Dumpade (det mycket sporadiskt använda) tältet i en container. En liten kämpainsats igen. Efter Alpujarras och Sierra Nevada har det varit fråga om att bita ihop och bara sikta på att ta sig fram till ett hyfsat boende och där få i sig en god middag. Gårdagens kolugnsgrillade fårlår med en fantastisk ratatouille på Monte Carlo bar och hostal var en höjdare! Dessutom med en service som var den bästa jag upplevt trots en enda värdinna på ett mycket populärt ställe som dessutom hade pizza-takeaway.
30 maj Puebla de Don Fadrique:
Rutinmarsch hit från Huéscar på sex timmar. Skall se om jag kan få tag på en karta senare så att jag kan planera etapperna framöver bättre för här slutar min guidebok att vara användbar. Tänkte harva på ett tag till på egen hand, bara gå på GPS. Kanske till i höjd med Elche. Vi får se.
31 maj El Sabinar, Murcia:
Stretig eftermiddag med mycket regn men det fanns ett hostal och två restauranger på destinationen som bara har 300 invånare. Efter en varm dusch och ett mål mat är alla vedermödor glömda.
1 juni Calasparra:
Ny femmilare. En del regn även i dag. Leran på skogsvägarna bygger blixtsnabbt upp ett tjockt, smetigt lager under skorna som gör det omöjligt att vandra vidare innan man har skavt av leran. En fantastiskt mör och god rabo de toro på kvällen.
2 juni Cieza:
Ny monoton vandring, mest uppför på dessa stenöverhopade lervägar kantade av oändliga rader av mandelträd, lågväxt barrskog och eroderade berg. Mycket kuperat och massor av raviner att runda. Problemet är att man man inte som i Andalusien då och då passerar en ort med möjlighet till rast vila med pilsner och mat och påfyllning av vatten.
3 juni Pinoso, Valencia:
Cieza-Venta Román-El Pinós (Pinoso). Femtiotvå kilometer mestadels genom en dalgång med bautaodlingar av persikor, vindruvor, mandel och oliver. Bokade två nätter på ett hyfsat hostal för att vila ut och tänka igenom fortsättningen. Det lutar åt att jag ger Valenciaprovinsen en chans efter besvikelserna i Murcia. Det vore läckert att stå distansen ut till Andorra.
4 juni Pinoso:
Vilodag. I morgon startar jag på del tre av GR-7. Närmare sextio mil genom den autonoma regionen Valencia. Vädret oroar lite; det börjar bli varmt – över trettio regelmässigt nu.
5 juni Castalla:
Dubbla etapper. Pinoso till Elda och Elda till Castalla. Segt berg mellan Elda och Castalla. Fullt på det första hotellet men ett motell en kvart längre bort hade ett rum.
6 juni Alcoy:
Castalla-Venta de los Cuernos-Alcoy. Bra vandring på vandringsled mestadels vilket gör att stigningarna blir brantare men också avsevärt kortare än vid vandring på skogsvägar som max ger en utväxling på ett till tio för att vara möjliga att ta sig fram på för större fordon. Ergo: det tar en kilometer att stiga ett hundra meter och det blir bara för segt. Ramlade in i Alcoy vid sextontiden. Handlade inför morgondagen, duschade, tvättade upp svettiga, illaluktande kläder och drack några Alhambrapilsner. Frågade efter en sportaffär och hänvisades till Decathlon i stadens utkanter. Men efter lite frågande här och där hittade jag en utmärkt sportaffär på närmre håll och där köpte jag en ny ryggsäck på sjuttio liter. Så nu blir det till att offra igen. Min nuvarande säck rymmer ett hundra liter men aluminiumramen inuti denna säck har havererat totalt och stoppningen i axelremmarna har tryckts ihop och börjat att skada mina axlar. Det är som att bära en kolsäck på ryggen. Så nu åker den också i närmaste container 🙂
7 juni Bocairent:
Alcoy-Bocairent. En tuff rackarns tremilare som tog mig tio timmar att komma igenom! Riktiga vandringsstigar en stor del av vägen och en hel del att titta på. Dyrt hotell i Bocairent, 70€, men vad gör man? Mitt tält finns ju numera i en container i Cúllar 🙂
8 juni Mogente:
Den tuffaste dagen hittills. Första etappen slutade mitt ute i ingenstans utan möjlighet att fylla på förråden. Etappen därefter drog rätt upp i bergen med en utväxling på cirka ett till fyra-fyra meter framåt-en meter uppåt på ett rörligt, stenigt, ojämnt underlag. Att hålla på med detta i timmar kan få den mest tålmodige att avge primalskrik 🙂 Nedfarten till den sista dalen var också mycket brant och innehöll massor av lösa stenar och luriga trädrötter. Vattnet tog slut för första gången och jag blev ordentligt uttröttad. GPS-enheten övergav mig mitt ute i ingenstans och jag fick reda ut situationen med hjälp av vänliga spanjorer som jag frågade till råds om vägval. Härlig känsla att klunka ner en öl efter att ha gått helt torr i några timmar. Jag trodde att jag skulle gå Bocairente-Onteniente, Fuente la Higuera-Puente Venta Boquilla. 17 km plus 19,5 km i dag och att det inte var någon big deal! Det blev inte mer än drygt halva den distansen.
9 juni Mogente:
Här slutar jag att följa GR-7. Leden drar in i ett naturreservat och vattentillgången blir för osäker. Dessutom är jag trött på att ta ut mig fullständigt och ändå inte komma nämnvärt framåt distansmässigt. I morgon tar jag tåget till Valencia Nord. Tänker försöka följa GR-92 norrut i stället, utmed medelhavskusten och kanske ändå nå Andorra så småningom. Men vi får se hur det utvecklar sig. Vandring genom någorlunda bebodda områden är i alla fall helt klart ett krav. Jag har gjort 105 mil sedan starten i Tarifa vilket är drygt halva distansen till Andorra. Men GR-7 försvinner ju inte så det kan bli aktuellt att återuppta vandringen från Mogente en vacker dag.
10 juni Valencia och Ulldecona:
Iväg vid sju från mitt casa rural till busstationen precis i närheten. Buss i en halvtimme och sedan mjölktåg i en och en halv timma till Valencia Nord. Till turistbyrån för info om leder utmed kusten norrut. GR-92 är inte ledmärkt i Valencia trots att den sammanfaller med romarvägen Via Agosto av den enkla anledningen att ingen längre vet var Via Agosto går 🙂 Tar därför tåget till Ulldecona där den katalanska delen av GR-92 slutar. I Katalonien är leden hyfsat märkt sägs det. Hade oflyt med att turistbyrån i Ulldecona är stängd tisdageftermiddagar och varken pappershandel, sportaffär eller kommunkontor med sheriffen i spetsen kunde hjälpa till med speciellt mycket information. Men polisen visste var leden går ut ur staden och jag har själv sett de vit-röda flaggorna på lyktstolpar vid huvudvägen genom staden. Så det är väl bara att dra i väg i morgon tidigt och inhämta informationen under vägs.
11 juni Amposta:
Uppför berg, utmed en barranco ut från Ulldecona. Fin utsikt mot ebrodeltat och den stora sandrevel som floden sätter av i Medelhavet. Dåligt märkt led ner mot Amposta. Skitunderlag i form av lösa, kringrullande stenar i en ravin. En tråkig jävla vandring igen rent ut sagt. Antagligen har jag fått nog. Turistinformationen har dessutom öppet mellan tio och ett på förmiddagen! Föga användbart för en vandrare som vid den tidpunkten för länge sedan har startat dagens vandring!
12 juni L’Ampolla:
L’Ampolla är porten till ebrodeltat som är imponerande stort. Deltat är ett omtyckt område för rekreation och sport. En unik sak är den stora sandrevel som Ebro bygger upp i havet vid sitt utlopp och som man kan köra runt på med bil. L’Ampolla känns lite som Tossa de Mar.
13 juni Hospitalet del Infante:
Dubbeletapp på cirka fyra mil. Mellanlandning i Llametlla de Mar.
14 juni Cambrils:
Har riktigt ont i höger höft. Känns som en nerv ligger i kläm i och med att det emellanåt strålar ner i lår, knä och vad. Köpte nya kängor Hi-Tec. Sulorna på mina Ecco var slut.
15 juni Tarragona:
Startade från Cambrils efter frukost 8:30. Fick omgående problem med höger höft och gick på halvfart till Salou. Där rättade det till sig och jag kom innanför Tarragonas stadsgräns innan höften skar ihop totalt. Linkade rätt på ett affärshotell och tog ett rum för två dagar.
16 juni Tarragona:
En vilodag. Strosade runt i Tarragonas gamla stad. När jag går utan ryggsäcken så känner jag ingen smärta som tur är. Många lämningar från romartiden bland annat ett colosseumliknande bygge. Handlade nya funktionsbyxor på El Corte Inglés, mina Haglöfs har gjort sitt, dragkedjan till höger byxficka är paj. Köpte också en ny skjorta och ett par badbyxor.
17 juni Alicante-Torrevieja:
Tåg 0754 från Tarragona. Min bror och svägerska med eget boende i Torrevieja hämtade mig i Alicante.
18 juni Torrevieja:
Lite shopping. Lite sightseeing. Lite strandliv. Avslut med middag hos Johnny Singh i Dehesa de Campoamor. Spanien förlorade även sin andra VM-match i fotboll, denna gång mot Chile.
19 juni Torrevieja:
Brodern med fru smög i väg till sin flight hem till Sverige vid fyratiden på morgonen så nu är jag ensam kvar här i La Fuente. Har bokat tid hos osteopat måndag den 23 juni. Planen är att dra vidare under nästa vecka. Kanske redan måndag eftermiddag med buss till Alicante. Det går en sådan mellan Cartagena och Alicante i princip varje timma med stopp i El Pilar, Campoamor (Playa Flamenca) och Torrevieja bland annat. Var inne en sväng i Torrevieja. Köpte ett par finshorts och handlade lite förnödenheter. Slog en hink på Las Ramblas driving range.
20 juni Torrevieja:
Midsommarfest hos Svensken på hörnet på Calle Dr Waksman i Torrevieja. Trevligt 🙂
21 juni Torrevieja:
Siesta hela dagen.
22 juni Torrevieja:
I dag köpte jag ett nytt tält 🙂 Jag tänker gå en modifierad GR-7 för att säkerställa vätsketillgång men hotell finns ju inte över allt. Detta tält väger under två kilo och är superlätt att sätta upp. Testade en gång i trädgården vid poolen.
23 juni Xátiva via Alicante:
Fick behandling av en osteopat för mina smärtor i höger höft. Mycket bra resultat. Detta, en veckas vila och justering av tyngdpunkten på min nya ryggsäck gjorde att jag kunde fortsätta min vandring. Buss till Alicante och tåg till Xátiva.
24 juni Xátiva:
Beslutade att stanna i Xátiva ytterligare en dag på grund av väderprognosen som utlovade dagsregn och åska. Det blev inte så farligt så jag hann göra stan ordentligt. Som många andra spanska orter har Xátiva en fascinerande historia från iberer och romare till aragonska erövrare och nutid. En magnifik borg vakar över staden som har en mycket trevlig stadskärna med massor av caféer och resturanger och bra shopping. Fick hotellet att servera middag klockan sju! En stor seger och mycket anmärkningsvärt i detta land med sina sjukligt sena middagsvanor 🙂
25 juni Enguera:
Tåg till L’Alcudia de Crespins, buss till Moigente, tre km till fots tillbaka till stället där jag gick av GR-7 för ett tag sedan. Efter några timmars vandring tappade jag bort GR-7 igen men jag hittade en annan led i riktning Enguera som jag beslutade mig för att ta. Det var faktiskt enligt plan för att inte lulla runt i ödemarken med osäker tillgång till vatten. Fick passera Enguera med några kilometer där det fanns ett mycket bra hotell för 55 € med frukost. Badade i hotellpoolen och kollade Nigeria-Argentina i fotbolls-VM under tiden jag intog lite kvällsmat.
26 juni Alberic via Anna, Chella, Bolbaite, Navarrés:
Inget casa rural i Navarrés ville ta emot en ensam vandrare så jag gick fri marsch över berget mot Alberic via Tous. Nere vid en bro över en flod vid ett gigantiskt dammbygge stoppades jag av två stadiga vakter i en jeep som menade på att jag inte fick fortsätta på grund av att hela området betraktades som arbetsplats och inte fick frekventeras av allmänhet. De veknade när jag påpekade att alla andra vägar var långa omvägar och sa då att jag fick ta av direkt efter bron och gå via en gammal led över nästa berg. Jag fick inte gå på vägen. Men jag hittade ingen led och fortsatte då på vägen och blev då upplockad av vaktkillarna som körde mig till en grind och “kastade ut mig” från området exakt den väg jag själv skulle ha gått om jag fått vara i fred. Tuffingar med hjärta visade det sig. Den ene var från Alberic och tipsade om ett hostal. Tyvärr var det stängt där på grund av en fest och en annan bar med rum hade bommat igen för gott. Klockan var efter nio på kvällen då jag fick reda på att det fanns ett casa rural en bit utanför staden. En yngre tjej övertalade sin kille att köra mig dit 🙂
27 juni Benifaió (Alberic-L’Alcudia-Carlet-Alginet):
Jakttempo i dag i syfte att utan vidare nå Valencia i morgon. Hotell av den moderna motorvägstypen á 70 € – med air condition avstängd! 29 grader på rummet och bimbon i receptionen säger bara: está apagado (den är avstängd) och att hennes chef var oanträffbar.
28 juni Valencia (Benifaió, Silla, Masanasa, Alfafar):
Fick ta till SH Abashiri, ett affärshotell, som jag bott på tidigare i Valencia, när det visade sig att hamndistriktet där jag trodde fanns billigt boende har blivit moderniserat och därmed kostar hotellen mycket mer än vad det är värt för mig som bara sover, duschar och tvättar och som dessutom anländer sent och avreser tidigt.
29 juni El Port de Sagunt:
En ganska intressant dag som inleddes med en vandring genom Valencia stad i nordlig riktning. Förberedelser inför ett stadslopp var på gång. Passerade en stor loppmarknad (rastro) precis invid FC Valencias bautastadion. Annars en vandring i strandlivets tecken där den ena playan avlöste den andra. Mycket folk överallt. Det är söndag. Väl framme i hamndelen av byn Puerto de Sagunt kollade jag i Expedia och hittade ett hotell i närheten. Bokade ett rum via mobilen som precis gick igenom när jag klev in  i receptionen 🙂
30 juni Castellón de la Plana (El Port de Sagunt, Puçol,…):
En ganska dryg, lång och varm vandring. Inte mycket mer att säga egentligen.
1 juli Oropesa del Mar:
Lite trött efter gårdagens femmilare och fotboll Tyskland-Algeriet som jag såg tillsammans med en judisk man i åttioårsåldern. Han var född i Spanien men numera bosatt i Australien och med familj även i Schweiz! Tog mig i alla fall några mil norrut men lämnade samtidigt för lång väg kvar till Ulldecona.
2 juli Alcalá de Xivert:
Ytterligare en lite tradig dag med mycket landsväg. Men nu är det bara en etapp kvar till Ulldecona/Tarragona.
3 juli Tarragona via Ulldecona:
Tåg från Ulldecona till Tarragona.
4 juli Tarragona:
Vila. Köpte ett par Bestard vandringskängor. Kängorna jag hade duger inte i Los Pirinéos. De är för veka i skaften.
5 juli Tarragona:
Vila. Hostal för 20 euro natten precis vid det stora torget i Tarragona.
6 juli Santes Creus:
Gå till kyrkogården där Cami de Sant Jaume börjar. GR-172 följer samma spår som Jakobsvägen. Fick tag på rum och mat med lite tur i Santes Creus. Ofta har restauranger och hostal stängt eller stänger tidigt en dag i veckan för att personalen skall få vila. Jag anlände vid 18, åt vid 19 och fick sedan koden till portlåset och värdshusvärden tog ledigt 🙂
7 juli Igualada:
Började i Santes Creus klockan 7 och anlände till hotell Ciutat Igualada klockan 23. En vandring på sextio-sextiofem kilometer. Blev förbannad igen på ledsträckningen för GR-7. Allt är ok på många andra leder men GR-7 går alldeles för ofta på skogsvägar utan utsikt och som blir såphala vid regn och då bygger också leran snabbt upp ett tjockt lager under skorna. Efter Bellprat, den tredje lilla skitbyn utan något annat att erbjuda än klorerat vatten med tveksam drickbarhet fick jag nog och började gå landsväg mot Igualada. Efter någon mil bokade jag ett rum i två nätter för att få vila efter en alldeles för lång dagsetapp och för att planera en egen rutt, bort från GR-7, mot Andorra. Behöver också inhandla tjockare sockar och en borste för skovård.
8 juli Igualada:
Vila. Shopping.
9 juli Monistrol de Montserrat:
En ganska trevlig dag med detta underliga berg – Montserrat – i blickfånget under många timmar. Var uppe i munkstaden i berget och fyllde på med mat och dryck och gick sedan ner till Monistrol de Montserrat via ett nunnekloster där vakthavande nunna visade mig runt i kyrkan byggd 1978 som hade en mycket modernistisk inredning. Allt utom en skulptur föreställande madonnan och barnet sa hon var tillverkat  av nunnorna själva – och det var mycket vackert och proffsigt utfört. Jag frågade om de levde sina dagar i tysthet och det gjorde de sa hon – men fem gånger om dagen var det samling för allsång i kapellet och det är alltså på det viset de lättar på trycket 🙂
10 juli Súria via Manresa:
Hänvisad till att gå den hårt trafikerade C-55 på grund av en stängd turistbyrå. Jag saknade information om närliggande, lämpliga vandringsleder med riktning Manresa. En extra oangenäm upplevelse var att gå mot trafiken i en kilometerlång tunnel balanserandes på en upphöjning som var en knapp meter bred!
11 juli Cordona:
Hade tänkt att ta mig till Solsona i dag men en felaktig eller av mig misstolkad ledskyltning kostade mig flera timmar och resulterade i att jag gick tillbaka till Cordona och övernattade där.
12 juli Solsona:
En ganska tuff tjugofemkilometare. Dessutom var leden upplöjd (!) på ett par ställen och märkningen var över lag ganska dålig. Sista sträckan in i Solsona mötte jag en rolig typ som tvärbromsade och kastade sig ut ur sin bil för att tala om för mig att vandringsleden som jag följde, just på det stället jag befann mig, var “roto” (trasig) men visade hur jag skulle ta mig fram till Solsona via en alternativ väg.
13 juli Sant Llorenç de Morunys:
Ytterligare en etapp av GR-7 som bekräftar att leden inte är världens mest intressanta. Man går oftast skogsväg eller landsväg och gud förbjude “pedreras” (stenrösen) som är brant sluttande “stigar” fulla med lösa stenar av oregelbunden storlek. Fotlederna vobblar och man har hela tiden fullt upp med att kontrollera var man sätter fötterna och kan därför lätt missa då leden svänger av. Men det är glömt nu efter en god middag och några pilsner. Värdinnan på Hostal Catalunya heter Ingrid. Hennes mor var svenska liksom hennes morfar medan mormor var schweiziska!
14 juli La Seu d’Urgell via Tuixén och Coll de Bancs:
Fyrtiotre kilometer. Fakirmarsch! Exakt så kändes det! Men det fanns en restaurang i berget innan Tuixent och det fanns två i Tuixent plus en halvvägs till Coll de Bancs. Jag ankom strax efter nio till La Seu d’Urgell. Jag har gått i stenrösen 30 av dagens 42 kilometer antingen i kraftig motlut eller i kraftig utförsbacke. Men det gick! Andorra la Vella är nu 20 kilometer bort bilvägen.
15 juli Andorra la Vella:
Drygt tjugo kilometer i dag alltså. På landsväg och delvis på det sista benet av GR-7 som löper utmed floden Gran Valira. Trevligt återseende när jag gick in i Andorra la Vella. Tog in på hotell Florida där jag bodde också i september 2013. Har kompletterat med nya shorts, kalsonger och sockar för att skjuta upp den stortvätt som måste komma 🙂
16 juli Andorra la Vella:
Vilodag.
17 juli Tarragona via El Prat T2 och Barcelò Sants:
Ändrade planer. GR-92 från Tarragona till Portbou gäller just nu i och med att jag inte kan hitta på något vettigare att göra 🙂 Sträckor jag redan gått kommer att passeras med buss eller tåg.
18 juli Torredembarra:
Efter någon dag på min väg norrut från Tarragona på GR-92 vek jag av från leden och gick mot kusten i stället.
19 juli Sitges:
Trevlig plats men lite bögig. Mycket mer folk nu än sist jag var här för några år sedan men det var i september, mer turister nu.
20 juli Barcelona:
Svårt att ta sig in mot Barcelona centrum till fots söderifrån. Blev avvisad från motorvägen av två mc-poliser i höjd med den gigantiska begravningsplatsen på berget Montjüic och fick serpentina mig upp i flera kilometer genom kyrkogårdens vindlingar innan jag fann en grind och kunde lämna begravningsplatsen.
21 juli Mataró:
Vandrade ut ur Barcelona genom stadens västra delar, förbi Park Güell och genom flera av de norra förorterna. Trevligt och betydligt enklare än att ta sig in i staden söderifrån 🙂 Men Mataró är ingen plats att skriva hem om.
22 juli Girona via Blanes:
Tåg från Blanes. Ytterligare en kämpig dag i värmen. Girona känns bättre för varje besök. Det kanske är här jag skall bo?
23 juli Pals:
Buss från Girona till Sant Feliu de Guíxols. Platja d’Aro, Palamós, Panafrugell, Torrent, Pals. I Pals ramlade jag in i ett hostal och kände att 40 km räckte för den dagen.
24 juli Roses via L’Estartit och L’Escala:
Tung dag med många besvikelser. Det fanns inget att se egentligen och jag gick mycket landsväg för att komma fram snabbare. Fem mil. Men jag knöt ihop svansen på GR-92 och tog samma buss in till Roses som jag tog 2013 efter att då ha vandrat en bit söder ut från staden. Sträckan Ulldecona-Portbou är härmed avklarad.
25 juli Roses:
Tvätt av kläder. Klippning. Inköp av axelväska. Inköp av Europakarta. Planering av resrutt. Skönt väder. Tjugo grader, molnigt och lite regn i luften.
26 juli Roses:
Lagt ut en resumé av de senaste månadernas aktiviteter på joriki.se. Roses är också ett mycket attraktivt boendealternativ. Här finns strandliv, fiske, bra vandringsförutsättningar och trevlig befolkning.
27 juli Nice:
Lämnade Roses vid sjutiden. Buss till Figueres. Tåg till Girona. Köpte ett Interrailkort Global Flex, första klass, med 10 tågdagar inom loppet av 22 kalenderdagar. Åkte lite senare snabbtåget till Montpellier i Frankrike och vidare med lokaltåg till Marseille och nu till Nice. Stannar här i två nätter för att hinna se något. Jag anländer inte förrän efter 22. Passerade just Antibes och för en stund sedan Cannes. Tio minuter till Nice. Turistbyrån stängd men jag frågade på ett hotell var mitt hotell låg och de printade ut en karta och visade hur jag skulle gå för att ta mig dit. Det visade sig bara ligga några gator upp från stationen.
28 juli Nice:
Har glidit runt i Nice i dag. Märklig strand. Milsvid med ett underlag av småsten och på detta ligger folk på endast handdukar. Hittade en park och hade picknick under några timmar. En del stora båtar i hamnen men de mest intressanta båtarna är de små fiskebåtarna som ständigt verkar utvecklas med kreativa lösningar på de nya behov som uppstår under livets gång.
29 juli La Spezia
Tidigt uppbrott från Nice. Lokaltåg via Monaco/Monte Carlo till Ventimiglia i Italien. Tyvärr så gick huvuddelen av resan genom tunnlar. En timmas väntan i Ventimiglia och sedan Milanoexpressen till Genua. Ytterligare en timmas väntan och sedan tåg till La Spezia. Framme strax efter 13. Hittade ett hotell nära stationen för 50 €. Det är alltså högsäsongspris för en person. Under lågsäsong kostar det hälften så mycket och det är ändå bra standard. Ägnade några timmar åt att inhämta info och lägga upp plan för kommande tre-fyra dagar. Ut på stan vid 16:30 för att kolla läget. Världens störtskur fyllde gatorna med vatten.
30 juli Sarzana
Tåg till Monterosso al Mare vid sju. Café latte och en croissante med vaniljfyllning till frukost. På med regnställ och iväg mot Cinque Terre med start i Vernazza. Vandrade till Corniglia men sedan är leden tyvärr avstängd till Manarola och Riomaggiore på grund av ett omfattande ras 2011. Jag gick en annan slinga upp och in över berget i stället från Corniglia till Manarola. Åt lunch där och tog sedan tåget till Sarzana.
31 juli Forte dei Marmi
Startade i Sarzana i morse på leden Via Francigena med mål Pisa. Avvek ganska snart från kringelkrokarna och gick i stället utmed kusten söderut. Badort efter badort och ganska mycket folk. Mycket fransoser låter det som. För långt att ta Pisa på en dag så jag gjorde halt på drygt halva vägen. Mötte en gråtande mulatt som verkade bli verbalt misshandlad av en förmodad rysk hallick och jag bad honom att sluta trakassera kvinnan. Jaha, sa han, vill du att jag “trakasserar” dig i stället 🙂 Nej tack sa jag.
1 augusti Firenze
Gick en bit utmed kusten idag också men tröttnade på dessa hundratals små inhägnade badstränder. Ordnade ett italienskt internetabonnemang – man blir galen på detta jagande efter wi-fi och på att inte kunna söka info eller boka hotell därifrån man är. Tåg till Pisa. Tog en kort runda inne i staden men det gav inte mersmak så jag drog vidare till Firenze (Florens). Fick ett rum mitt i den gamla staden vid katedralen och har magnifik utsikt från sjätte våning på mitt lite sunkiga hotell med dusch på rummet och delat skithus i hallen. Varmt och med en fläkt som har tappat en vinge och som därför vobblade vilt och höll på att anfalla mig när jag slog på den. Bar ner den i receptionen och de lovade att jag skulle få en ny. Vilken vecka sa de dock inte 🙂 Strövade runt i några timmar och besökte det berömda konstmuséet Ufficierna. Många vackra byggnader att beskåda och många imponerande torg fulla av skulpturer. Fulla uteserveringar och stor kommers överallt.
2 augusti Firenze
Den här staden är bland de värsta turistfällor jag har upplevt tror jag. En burk Heineken i Spar-butiken: 2.86€. Äpplen 5€ per kilo. En pilsner och en grappa på en vanlig bar: 10€. Det verkar som att folket i innerstaden har blivit galna och tappat varje uns av respekt för fair play och win-win. Priser upp till fyra gånger de gängse betraktar i alla fall jag som ocker och snikenhet utöver det vanliga. Min uppfattning hittills generellt av folket i Italien är att de tar varje chans att skörta upp kunden men underlevererar kraftigt. Till och med spagetti och pizza – nationalrätterna – misslyckas de med. Tragiskt. Dessutom är personer i serviceyrken ofta arroganta och otrevliga, ungefär som i Sverige 🙂
3 augusti Pompeiji
Lämnade Firenze vid nio. Kommer faktiskt att sakna min loftvåning med terrass och utsikt åt alla håll över taken i den gamla staden och över katedralen. Annars saknar jag ingenting i Florens. En riktig skojarstad. Landade i Napoli vid tolv. Hämtade en karta över staden och beslutade mig för att gå söderut mot Herculaneum och Pompeiji och därefter följa amalfikusten västerut till Capri och vidare till Sorrento och kanske tillbaka till Neapel. Mycket trevlig upplevelse hittills på min vandring genom de södra förorterna. Folk hejar och tjoar och är mycket vänliga och trevliga. En cyklist tvärnitade och undrade lite oroligt om jag behövde hjälp. Han hade aldrig tidigare sett en turist i det området 🙂 Bokade B&B via hotels.com och möttes av en låst grind och en tavla med två telefonnummer. Ringde det första numret och visst visst vi kommer om tio minuter. Si, si. Ringde det andra numret och si, si vi kommer pronto 🙂 Försökte på två andra ställen men fick tji. Tog tåget till Pompeiji och ramlade direkt in i ett trevligt hotell till bra pris. Ut i omgivningarna för en sen middag. Staden får jag kolla in i morgon.
4 augusti Vico Equense
Var i ruinstaden i Pompeiji vid nio. Lite folk. Perfekt. Gjorde en snabb överflygning och visst är det imponerande. När man går på gatorna kan man tydligt föreställa sig hur det kan ha sett ut där innan den stora katastrofen inträffade. Bara en liten del av den stad som fullständigt begravdes i aska år 79 är blottlagd. Resten finns under det moderna Pompeiji och kan omöjligen grävas ut utan att förstöra för dagens människor. Likadant är det i Herculaneum. En stilla stroll ut ur Pompeiji. Pilsner och pannino (varm macka) med skinka. Genom Castellammari de Stabia. Café americano. Grappa. Sydväst utmed bukten mot Sorrento. Varmt. Väl över trettio. Stannade för dagen i Vico Equense. Tog ett dopp i hotellpoolen och ägnade mig sedan åt att tvätta kläder men hann även med att äta en hyfsad middag och att dricka några pilsner och betrakta trafikkaoset och polisarbetet vid den centrala piazzan.
5 augusti Milano
Lämnade Vico Equense vid åtta och började gå sydväst utmed kusten. Trångt på vägen. Massor av fordon: lastbilar, personbilar, motorcyklar, vespor, skotrar, cyklar och så jag då – inhalerandes dieselångor dagen lång. Bebyggelse hela vägen. En del fina utsiktsplatser och stränder. Väl framme i Sorrento bara fullt trafikkaos som över allt annars och inget speciellt att se. Tog tåget till Neapel och bokade plats på 15:00 till Milano. Jag är inte på humör för mer Italien just nu så jag skjuter ut mig ur landet i kväll eller tidigt i morgon.
6 augusti Paris
Avresa från Milano Garibaldi vid nio. För sent att boka platsbiljett men jag klev på tåget ändå. Sju timmar till Paris. Över alperna. Via Turin och Lyón. Alternativet hade varit att vänta till lunchtid och ta ett långsammare tåg via Schweiz. Mycket regn i alperna den senaste tiden tydligen. Vissa dalgångar är hårt drabbade av översvämningar och skred med stor förödelse som följd. Lite problem med sittplatser med det finns ju alltid en cafévagn 🙂 Paris är inne i en regnperiod men det är fint mellan varven verkar det som. Louvren är min main attraction så det blir ändå en heldag inomhus i morgon.
7 augusti Paris
Strövade i väg vid åtta utmed Seine. Morgonen hade tidigare bjudit på ösregn men förmiddagen blev fantastiskt skön. Vid tio var kön till Louvren cirka tre hundra meter lång så jag gick vidare ner mot Champs Elysée. Utmed paradgatan uppmärksammas att det i år är ett hundra år sedan WWI inleddes med en gatuutställning. 100 foton med förklarande text som skildrar olika människoöden. Gick tillbaka till Louvren vid tolv. Samma långa kö utanför. Såg att de med förköpta biljetter gick in utan att köa. Gick in på ett mycket fint hotell och frågade den uniformerade vaktmästaren hur man kommer över en biljett till Louvren. Fråga vår concierge där borta jag tror att han kan hjälpa dig sa han. Absolut sa conciergen det blir några euro dyrare förstås. Fyra euro dyrare för att vara exakt. Tio minuter senare var jag inne på Louvren 🙂
8 augusti Paris
Lång runda i dag. Först Montmartre och Sacre Coeur. Sedan Quartier Latin och Sorbonne. Har hittat en guinnesspump precis vid Seine i St Germaine: Galway. Lite regnigt men ändå fullt av folk över allt.
9 augusti Madrid
Lämnade Paris 10:07 med tåg till Barcelona. Fortsatte till Madrid med snabbtåget 18:00. Framme vid 21-tiden. Hostal förbokat från Barcelona. 29 grader varmt klockan 23. Prognos klockan 7 i morgon bitti: 21 grader. Massor av folk i rörelse på Puerta del Sol.
10 augusti Madrid
En lugn söndag i Madrid. Promenerade runt i staden. Plaza Mayor. Atochastationen med en hel botanisk trädgård inomhus plus en stor bassäng full av sköldpaddor. Boklådorna vid parken El Retiro och Pradomuséet, som förutom sin helt fantastiska permanenta utställning nu hade en specialutställning kring El Greco och kopplingen mellan hans stil och nutida konstnärer som Picasso och Chagall till exempel. Prado är ett mycket trivsamt ställe där man kan vara länge och som tål att besökas om och om igen. De har mycket goda soppor i kantinen dessutom. Var på baren La Torre del Oro vid Plaza Mayor senare som har tjurhuvuden på väggarna och mängder av fantastiska foton där tjuren är i centrum och i överläge – för en stund. Under det största huvudet anges tjurens vikt till 615 kilo! Trots alla skriverier om tjurfäktning som djurplågeri så är det trots allt ett fascinerande skådespel där även människor och hästar skadas allvarligt ibland och till och med dör. Tjuren kommer dock aldrig undan med livet i behåll.
11 augusti Granada
Avresa från Madrid vid nio. Passerade Antequera som jag såg senast den 17 maj. Tiden går och det gör ju jag också för jämnan 🙂 Anlände till Granada vid trettontiden och gick in mot centrum. Tog en pilsner på en sidogata och såg en hotellskylt. De ville ha 80€ för fyra nätter och det kan man ju inte pruta på. Tillbaka på vältrampad mark: ¡Andalucía! Trettiofemgradig värme. Torr som tur är. Men det gäller att gå i skydd ofta. Alltid gå på den skuggiga sidan av gatan till exempel.
12 augusti Granada
Tyckte att jag var tidigt ute som var vid Alhambra vid strax före åtta men kön till biljettkassan var lång redan då. Jag fick dock klart för mig senare under dagen att man släpper in ett begränsat antal per dag och att man kan köpa sin biljett själv i automat och passera kassakön på insidan 🙂 Men även dessa automatbiljetter finns i begränsad mängd och automaten talar om status och säljer inte någon biljett om kvoten är fylld. Jag gör ett nytt försök i morgon och går då direkt till automaterna. Gick i dag i stället en runda på det berg som ligger invid Generalife (de moriska härskarnas tillhåll). Många fina vyer i samtliga väderstreck över Granada och Sierra Nevada. Inte mycket till glaciärer kvar nu mot i början av maj då jag såg Sierra Nevada senast då det fortfarande fanns kvar några ganska stora glaciärer främst på södersidan. Ordnade sedan platsbiljett till Alicante. Tyvärr måste jag ta vägen runt Madrid trots att Alicante inte ligger lång ifrån Granada. Bra järnvägsförbindelser tvärs över landet finns inte i Spanien och det är ju likadant i Sverige. Buss är förstås ett alternativ men nu har jag ju tågresor kvar och det tar emot att inte utnyttja dessa 🙂
13 aug Alhambra och Generalife
Ställde mig i kö till biljettautomaterna 7:15 som trettionde person cirka. Kön till den manuella biljettförsäljningen var då säkert över ett hundra. Man säljer bara ett begränsat antal biljetter varje dag som sagt och då blir det lätt lite löjligt, med folk i kö från tidig otta. Alhambra och Generalife är mycket imponerande och trivsamma platser att vara på. Men det stör mig att vattnet i alla dammar och fontäner är grumligt och grönt av klorofyll och att fontänerna bara pyser ut vatten. Det hade aldrig hänt när palatsen var levande och befolkade och sultaner och senare – kungar – styrde. Annars sköts allt exemplariskt. Magnifika trädgårdar och parker med massor av cypresser, ansade till häckar (som väggar!) eller vildvuxna – som sticker femton, tjugo meter rätt upp i luften. Senare på dagen en vandring genom Albaycen på berget mitt emot som är lite som Montmartre i Paris med konstnärer och flamencoartister en masse.
14 augusti Granada
Ny walkabout i Granada. Bland annat till Plaza de Toros som alltid är ett imponerande inslag i varje stadsbild. Fixade ett nytt, bättre, förbetalt internetabonnemang. Det visade sig att mitt gamla kostade mer och gav mindre och det är ju inte bra. Tidigare har man bara glatt tagit emot mina pengar för en förlängning men nu stötte jag på en Yoigoanställd som hade koll på läget och tog ansvar för sin kund. Han hjälpte mig att byta abonnemangsform.
15 augusti Torrevieja
Avresa från Granada 9:10. Via Madrid till Alicante. Halvspringande från estación de trenes till terminal de autobuses för att hinna med bussen. Buss mot Cartagena till Campoamor/Playa Flamenca. Promenad till Dehesa de Campoamor och inköp av nödvändigheter på vägen. Slutinterrejlat för den här gången.
16 augusti – 1 september Torrevieja/Dehesa de Campoamor
Hittade en hopvikbar cykel av spanskt ursprung med 20 tums hjul och sex växlar. Jag investerade i en sådan och har testat den till Svensken på hörnet i Torrevieja. Det är som att köra en stor cykel precis som min Urbanista. Fick pump, lagningsset och halva låskedjan på köpet. En belgare som drev cykelaffären. Det fanns faktiskt två cykelaffärer så gott som vägg i vägg. Fick skjuts i morse av en engelsman i sjuttiofemårsåldern när jag travade mot Playa Flamenca. Han bara stannade och erbjöd skjuts 🙂 Gick sedan från kommunkontoret in till Torrevieja. Men nu har jag hjul så nu kan jag ge mig ut i periferin! Tog vägen om den brittiska puben på vägen hem. Säkert tio teveapparater som visade olika Premier League-matcher. Man U förlorade 1-2 mot Swansea! En stor sensation. Man U har inte förlorat säsongens öppningsmatch på många år.
17 augusti Torrevieja
Lite molnigt i dag och en skön vind. Första löprundan på över tre månader utmed bevattningskanalen åt sydväst. Vinklade av och sprang landsväg några hundra meter och sedan in på Las Ramblas golfbana via en öppen grind. Inte speciellt hårt tryck trots söndag och tio på morgonen. Greenfeen ligger på 40 euro för 18 hål och 20 euro för 9. Residentes: 32 respektive 16 €. Cyklade via San Miguel de Salinas, där jag drack en pilsner och frågade efter vägen till Vistabella golfklubb. Körde förbi en bautaorm som hade blivit överkörd och fotade den. Halvvägs till Orihuela ligger en stor turistbebyggelse och Campo de Golf Vistabella. Köpte en banguide och gick de första hålen (utan klubbor alltså). Utmanande och knixig. Många bunkrar, vatten och wastelands. Det finns dock ett aber – man cyklar inte hit med en golfbag på ryggen 🙂 Det är lite för långt för det. Åt calamares a la romana i klubbhuset och påbörjade returen mot Campoamor. En Guinness på The Stray Sod. Ligapremiären i fotboll är fortfarande inte färdigspelad. Liverpool vann över Southampton. Newcastle mot Aston Villa återstår plus någon eventuell måndagsmatch. Lite senare putträning och svingträning enligt Hogans Five Lessons. En sangría i golfbaren på Las Ramblas.
18 augusti Torrevieja
Cyklade ner till Playa Flamenca och testade internetkvaliteten. Den var ok så jag slog mig ner på en bar i området och ägnade en stund åt min administration. Tillbaka sedan mot Dehesa de Campoamor.Handlade mat på Mercadona. Det gick att ha tre kassar på styret men det var lite ostabilt 🙂 Lugn eftermiddag med matlagning och läsning och lite funderande på vad jag skall göra under hösten. Drivingrange och puttingreen i någon timma på kvällen. Slagen börjar sitta riktigt bra men jag tränar några dagar till innan jag kanske spelar nio hål. Fullsatt på rangen strax efter 19. Samtliga är verkligen på rätt ställe. De håller verkligen usel klass 🙂 Men de verkar vara nöjda och glada och det är ju huvudsaken kanske.
1 september Los Alcazares
Jag är på väg söderut utmed kusten där jag försöker följa spökleden GR-92 som finns men som inte är markerad 🙂 Jag har i alla fall passerat förbi två vit-röda målade flaggor i dag så helt omarkerad är den inte överallt och min GPS-apparat hittade leden under några kilometer. Har stannat för dagen i Los Alcazares lite mer än halvvägs mot Cartagena.
2 september Cartagena
Fortsatte i morse utmed Mar Menor-kusten och hittade GR-92 igen både skyltat och på min GPS. Leden fortsätter runt den halvö där Mar Menor övergår i Medelhavet. Jag valde här att gå i rak västlig riktning i stället – mot Cartagena. Staden anlades av Hasdrubal, Hannibals bror år 209 före Kristus och namnet Cartagena betyder Nya Kartago. Den romerske fältherren Scipio intog staden några år senare. En stad med många välbevarade byggnadsverk speciellt från romartiden. Staden var också hemmahamn för den “oövervinneliga” spanska armadan under en tid. Ytterligare ett varmt dygn där den svalaste temperaturen under dygnet är 24 grader.
3 september Isla Plana
Tuff vandring precis i den mycket kuperade kustlinjen från Cartagena. Delar av stigen var vit-röd-märkta och det måste vara GR-92. Tog slut rätt ordentligt i värmen och på den mycket kuperade och smala stigen med rullgrus och stenbumlingar men hittade sent om sider ett värdshus – som var stängt onsdagar för att personalen skall få vila upp sig. Gick fram mot ett hus i nästa by som hade Coca-Colaparaplyer utanför och frågade en man i tretttiofemårsåldern om det fanns ett café där. Det fanns det inte men han och hans fru gav mig vatten, öl , Coca-Cola, och juice och gav mig frukt, skinka, bröd och ost att äta och skickade med mig en massäck så jag knatade på någon halvmil till, till La Azalía precis invid kusten men det enda hotellet i byn hade bommat igen för gott. En snäll tjej på en chiringuito ringde en camping och förvarnade om att jag skulle komma dit strax innan det att receptionen där stängde för dagen och hennes arbetskamrat körde mig dit så att jag skulle hinna. Fick lågpris för att jag kom sent. Butiken var stängd men jag fick en flaska vatten av nattvakten. Satte upp tältet med viss möda. Man kan inte säga att jag har någon direkt rutin på att sätta upp det direkt. Klockan var nog tio när jag hade ordnat med allt och hunnit duscha.
4 september Barcelona
Bröt upp från campingen vid nio och styrde mot Mazzarón men på vägen dit passerar man Puerto de Mazzarón som förmodligen är den egentliga huvudorten av de två. Jag tog elvabussen till Murcia därifrån och sedan stadsbussen till järnvägsstationen där jag åkte med tvåtåget till Barcelona dit jag anlände vid tjugoettiden. Tog metron till Plaça Cataluña och gick till Santa Anna, en sidogata till Las Ramblas där jag visste att det fanns flera hotell. Tio minuter senare hade jag ett rum och kunde hänga upp mina av svett dyngsura kläder och ta ut tält och sovsäck ur sina påsar för torkning. I morse var tältet fullt av kondens på insidan. Gick sedan ut och åt en bit. Det hade inte varit någon reda med maten under de senaste dygnen.
5 till 10 september Girona
Fortsatte till Girona som blivit lite av en bas för mig tillsammans med Tarragona och Barcelona. Stannar här i några dagar och vilar upp mig. Klimatet är betydligt svalare här än i södra Spanien och det har till och med kommit ett lätt kvällsregn flera kvällar. Har knallat runt hela dagarna, i vanlig ordning, i Gironas omgivningar. Girona är en mycket trevlig bekantskap. Det franska inflytandet är märkbart här i norra Katalonien inte minst i ortsnamnen. Sen är det ju detta med katalanska som låter lite som portugisiska med inslag av franska och som är helt omöjligt att förstå. Har också gjort en utflykt till Lloret de Mar och Tossa de Mar och det var sig likt sedan jag var där senast. Engelsmän och ryssar verkar dominera bland turisterna efter vad man kan höra på gatorna.
11 september Hemåt det bär för varje minut…
Dags att ta sig tillbaka till Sverige igen efter fyra månader på luffen. Men i slutet av oktober 2014 var jag tillbaka i Spanien igen för att bo i Nerja fram till sommaren 2015. Men det är en annan historia som jag har skrivit om på en annan blogg som heter joriki.eu. Fast på utrikiska.