Tag Archives: Resor

Torrevieja

Tåg från Barcelona till Orihuela några mil in i landet relativt Torrevieja. Logi och middag hos släkten i urbanización Dehesa de Campoamor. En tidig golfrunda på La Finca dagen därpå i strålande solsken och upp emot 25 grader varmt. Ytterligare en dag senare skjuts till Torrevieja centrum där jag orienterade mig fram till fots till busstationen som i princip är osynlig i och med att man uppfattar den utifrån som ett huskvarter vilket som helst. Väl på flygplatsen stod det klart att SAS till Oslo skulle bli cirka en och en halv timma sena på grund av byte av en trasig vindruta. Det medförde i sin tur att jag missade min anslutning Oslo-Köpenhamn och därmed missade jag också sista möjligheten att ta mig ända hem med tåg från Kastrup. Till Helsingborg gick det dock tåg och som tur är har jag släkt även i Helsingborg. Det blev ganska sent men jag blev hämtad på stationen och fick en sängplats. Anträdde den sista delen av min resa tidigt följande morgon och var hemma med cirka 12 timmars fördröjning.

Barcelona

Mjölktåg från Girona till Barcelona Sants som är centralstationen i Barcelona. Efter att ha inhandlat en karta promenerade jag cirka i en halvtimma till mitt krypin för i natt, ett hotell på en tvärgata till Las Ramblas. Tog en snabb dusch och drog sedan iväg mot Park Güell som är ett i raden av fantastiska arkitektoniska skapelser av Antoni Gaudí som dog 1923 eller något ditåt men ändå är hyperaktuell hela tiden i och med hans ännu så länge oavslutade verk La Sagrada Familia som det har byggts på i mer än ett hundra år nu och det lär byggas länge än. Eller hans stenhög, La Pedrera, egentligen Casa Milá där han genom en genial bärande konstruktion har kunnat ge ytterväggarna till en flervånings bostadsfastighet fria former. Dessutom har han fått fritt utlopp för sin fantasi på taket där skorstenar och ventilationstrummor antar de mest fantastiska former. Det finns många fler exempel på Gaudís skaparglädje i Barcelona. Sök och ni skall finna!

Figueres

I dag en utflykt till staden Figueres strax norr om Girona. Här föddes och dog en av de stora surrealisterna på nittonhundratalet: Salvador Dalí. Han är kanske mest känd för sina flytande urtavlor men var i själva verket mycket mångsidig och produktiv i allt från blyertsteckning till oljemålning, skulptering, film och smyckedesign och konstinstallationer av alla de slag. Plus en fena i matte! Teatre-Museu Dalí i Figueres fick Dalí själv sätta sin prägel på och han har ansträngt sig särskilt för att besökaren skall få en inblick i hans idévärld. Dalí verkar ha haft en räv minst bakom varje öra och skall ha besuttit en humor som ligger rätt nära Monty Pythons. Eller rättare sagt Monty Pythons humor ligger nära Dalís. Att benämna ett verk “El gran masturbador” tyder för mig på att han inte tog sig själv eller konstvärlden på speciellt stort allvar. Jag går omkring på hans museum i Figueres med ett stort leende på läpparna och bara gläds åt alla fantastiska och fantasifulla skapelser som har vällt fram ur en hjärna som saknade de vanliga begränsningarna.

Girona II

En lite grå dag här i Girona med ett intensivt duggregn fram på eftermiddagen. Men det hindrar inte uteaktiviteter förstås. De olikfärgade byggnaderna utmed floden Onyar är ett signum för Girona och ett självklart foto-objekt liksom Gironas gamla stad som har en välbevarad medeltidsbebyggelse med smala gränder omgivna av flervåningshus. Mycket av den höga medeltida stadsmuren är också bevarad och andra delar har restaurerats så att man kan gå på långa delar av muren och därifrån har man mycket fin utsikt över staden. Bara några hundra meter utanför muren är man plötsligt ute på landet med sina små bondesamhällen och hade man kommit in mot staden från motsatt håll och inte visste bättre kunde man aldrig tro att det fanns en stad med ett hundra tusen invånare bakom nästa kulle! Girona hade förresten en omfattande stenindustri tills för inte så länge sedan med flera stora dagbrott. Stenen är gulvit och troligen av sandstenstyp. I takt med att byggmaterialet utvecklades konkurrerades gironastenen ut och den bryts inte längre kommersiellt. En kuriositet när det gäller katalonien är att här gäller katalanska i första hand och inte spanska (kastilianska). De här flesta kan spanska men inte alla. Jag får det till att både katalanska och baskiska är ganska nära besläktade med portugisiska. Båda språken låter i mina öron något ditåt; lite mer avrundat och avspänt jämfört med den mer smattrande och pockande spanskan.

Girona

Resdag i dag. Tidigt tåg från Bilbao i País Vasco, genom El Rioja, Navarra och Aragonien till Barcelona i Katalonien. Kort stopp och därefter vidare med snabbtåg till Girona norr om Barcelona. Fotvandring till hotellet och incheckad vid 16-tiden. Vädret är soligt med 15 grader och ganska blåsigt. Lämnade in tvätt och handlade vatten innan jag tog ett snabbt svep i gamla delen av Girona. Avslutade med kvällsmat och drog mig sedan hemåt för att ladda batterierna för en ny heldag på fötterna i morgon då Girona skall sonderas mer i detalj för att avgöra om det är mer än den turistfälla som de första intrycken antyder.

Bilbao III

Ytterligare en dag i Bilbao. Denna dag lite ostadigare väderlek med regn i luften, men det hindrar inte full aktivitet på gator och torg. Jag har kommit fram till att mycket av spanjorernas liv går ut på att få något att äta och dricka. De är vår världs hobbitar på något sätt, de är ganska tillfreds med tillvaron som den är och är inte i behov av några större äventyr bara de får sig något till livs regelbundet. Besökte Guggenheim på förmiddagen och får nog säga att exteriören är mer imponerande än det som visas innanför väggarna. Men jag ser det som sponsoring att betala ett ganska högt inträde (13 euro) till anläggningar av denna typ för att de betyder så mycket för sin ort, i det här fallet Bilbao.

Bilbao II

Dagen började med lätt regn som dock upphörde strax efter nio och därefter har det varit växlande molnighet och runt 15 grader. Vinden har varit ganska stark och har märkts i och med att jag har gått tur och retur Bilbao hamn i dag som ligger långt från stadens centrum ut mot kusten. Havet och hamnen ligger cirka en och en halv mil nordväst stadskärnan. Det finns stadsbebyggelse längs hela sträckan på båda sidorna av floden Bilbao och mycket industri, både verksam och nedlagd. En del tung industri som grovplåttillverkning och tillverkning av fartygskätting är igång fortfarande. Nästan ute vid kusten ligger ett område som heter Getxo som i början av nittonhundratalet hyste många av Spaniens rikaste familjer. De kontrollerade en stor del av gruvindustrin, bankväsendet och tillverkningsindustrin i Spanien på den tiden. Det finns en kabinbana mellan Getxo och Portugalete på andra sidan floden som tar sex bilar och ett femtiotal passagerare per överfart. Banan byggdes i mitten av artonhundratalet och är en fackverkskonstruktion med två torn och en överliggare och med kabinen hängande i ett vajersystem. Trots den kraftiga vinden krängde kabinen inte det minsta.

Bilbao

Bilbao ligger inte vid kusten utan några kilometer in i en dalgång genomfluten av en flod som har samma namn som staden. Enligt portieren var Bilbao den stad i Spanien som hade mest luftföroreningar tills för inte så länge sedan. En beslutsam stads- och provinsledning lyckades dock få en etablering av en filial till Guggenheimmuséet i New York förlagd hit och de flyttade industrifastigheterna som fanns mitt i staden till stadens utkanter, satsade på service- och turistnäring med en sportig framtoning i form av flera mil cykelled inne i staden till exempel. Det byggdes också en modern spårvägslinje och en tunnelbana och staden hade plötsligt förvandlats från ett skitigt ingenstans till en attraktiv plats för både invånare och turister. I dag var sista dagen av påskfirandet med massor av människor på gator och torg i över tjugogradig vårvärme.

Santander III

Tidvattenaktiviteten vid Sardinerostranden i Santander är spektakulär. Stora vågor dånar in och bryts mot de höga strandmurarna utan att slå över dem och återvänder sedan mot havet lika stora som när de kom in. Det gör att vågor från många olika riktningar bryts mot varandra och blir till en kokande kittel ett tjugotal meter från land.

En rolig företeelse i Spanien är söndagens loppmarknader. I Santander stänger man av en vägtunnel i central staden som i stället fylls med allehanda prylar och massor av folk redan tidigt på morgonen.

Santillana del mar

Ett tiotal minuters bussresa från Santanders busstation är man ute på landsbygden med böljande kullar och vida betesmarker, i alla fall åt nordväst. Målet för dagen är Altamiragrottan som i kamp med Lasceauxgrottan i södra Frankrike anser sig ha de äldsta och mest välbevarade grottmålningarna med hög konstnärlig kvalitet. Grottmålarna har målat för sitt eget och andras nöjes skull verkar det som och inte för att blidka gudar eller dokumentera strider. Bilderna föreställer mestadels djur som bison, ren, lejon, noshörning och häst och de är verkligen naturtrogna. Man får inte besöka den verkliga grottan sedan ganska många år tillbaka på grund av att målningarna höll på att bli förstörda av fukt under den tid grottan var öppen för allmänheten. I stället har man byggt upp ett museum med en mycket naturtrogen kopia av de mest intressanta delarna av grottan som ligger någon kilometer från muséet. Om man har begränsad tid på sig måste man dock göra ett val: antingen ägnar man sig helt åt Altamiramuséet eller helt åt byn Santillana del mar som är mycket pittoresk och berömd för sina helt intakta fjortonhundratalshus. Det finns ett stort utbud av lokala varor, kaféer och restauranger och det är trevligt bara att strosa runt och titta. Det är svårt att hinna med båda på en dag om det skall bli någon reda med det ena eller det andra.