Fem timmar spansklektion i dag. Först i lektionssalen och sedan på stan och på en chiringuito (strandhak) vid lunchtid. Många intressanta ämnen kommer upp via gemensam association runt ett A4-ark. Mycket intressant och kul. Jag vågar ta ut svängarna lite mer nu och behåller lugnet tills jag hittar det ord jag letar efter och José väntar med bävan på vad jag kommer att kläcka ur mig. En sak som han inte fattar att jag inte fattar är uttrycket “…finns det”. Till exempel: Här finns det ett torg. Aquí hay una plaza. Där säger jag oftast Aquí ES una plaza och José tar sig för pannan för jag säger då att torget upptar i princip hela staden. Men förklaringen är ju att det engelska IS är vad som ställer till det för mig 🙂 På kvällen var det quiz-night på DBS, mitt lokala brittiska hak. Det var gruppverksamhet och min engelska ansågs vara tillräckligt avancerad för att något lag skulle vilja ha mig. Jag fick vara med i Steves och Stuarts lag. De hade vunnit tävlingen vid upprepade tillfällen och de andra lagen protesterade mot att de fick ytterligare assistans men så blev det. Steve visade sig vara fenomenalt allmänbildad och skrev ner svaren innan vi andra hann uppfatta frågan. Jag bidrog med ETT rätt av fyrtio och Stu med ett, resten var Steves. Vårt lag vann med en marginal på åtta poäng. Steve pensionerade sig för tio år sedan som 35-åring och har tills nu ägnat sig åt att cykla runt i Europa (Sverige var dyrt!) och samla material till en bok som alla vi andra drop-outs också kommer att skriva en dag 🙂 Steve var också en mjukvaruutvecklare och tröttnade på skiten. Stu arbetar som någon form av freelance agent och har rest under många år runt i världen. Han har bott på Jylland i tiotalet år och har en dotter i Danmark. Han skulle ta flyg hem till mamma (90) i Manchester för att fira jul. Härligt genuina och lätta-att-tycka-om-personer med båda fötterna i myllan och högst medvetna om sin dödlighet samtidigt som de har högtflygande planer och lever från dag till dag 🙂