Dag två blir lite ineffektiv när man inte kommer åt turistbyrån ankomstdagen. Därför bara en kortare vandring i dag efter att ha rett ut vilka leder som kan nås utan krav på tillgång till bil. Men dagen artade sig bra. Temperaturen ligger fortfarande väl över de tjugo så jag hade en småsvettig tvåtimmarstur runt orten Ordino lite norrut upp i bergen efter bussresa dit som tog någon halvtimma. Fick anlita turistbyrån även där för att få lite mer exakta uppgifter än de jag fick i Andorra la Vella. Tog en närmare titt på kommersen i Andorra la Vella senare på dagen. Det finns ett varuhus, Pyrénées, som får NK att framstå som Coop Forum. Där finns det mesta man någonsin kan behöva och alla designermärken syns där vad gäller kläder, klockor, elektronik, kameror, parfym, vin, sprit, mat… Det finns också en mängd specialbutiker utmed shoppinggatan som är någon kilometer lång. Priserna är överkomliga även för en normal svensk och det är lätt att förföras av alla snygga prylar som inte är värda sitt pris i Sverige men som är det här. Stora bankpalats dominerar gatubilden i andra delar av staden men inom EU börjar kraven på insyn öka och bankerna kommer inte att kunna använda diskretion som ett konkurrensmedel mycket längre.

Dagen började med en tidig buss till Figueres. Hann med en snabb frukost innan tåg till Portbou där vandringsleden GR-92 har sitt ursprung. Visste på förhand att jag tagit på mig en stor uppgift genom att försöka ta båda de första etapperna på en dag. Uppskattningsvis mellan 35 och 40 km och landskapet är allt annat än platt 🙂 En mycket vacker sträcka som medförde många stopp för fotografering. Sträckan tog cirka tio timmar till målet i Cadaqués och det innebar taxi tillbaka till Roses; sista bussen går 18:15. Men det hade jag med i planen. Taxi eller en övernattning i Cadaqués. Men jag behövde tvätta för att ha torr tvätt inför omgrupperingen till Andorra på söndag så det blev taxi.

En tur söderut i dag på den beryktade leden GR-92. Det avsnitt som var av intresse är ett av kataloniens sällsynta våtmarksråden där man banar sig fram på smala stigar omgiven av hög bambu och en mängd djurläten hörs oavbrutet. En udda sak hände när jag var tvungen att lämna plats för fordon på ett smalt ställe och gick förbi en cypress. Jag noterade flyktigt på väg in i cypressen att det hängde ut något från den men jag gick på. Plötsligt satt det en förvånad spindel typ svarta änkan på min vänsteraxel tillsammans med ett väl förpackat spindeloffer. Tyvärr så reagerar man instinktivt och bara gör sig av med gästen – jag borde ha varit kall nog att ta ett foto 🙂 Vid närmare eftertanke hände ytterligare en lite udda sak. Vissa vägavsnitt är tråkigare än andra och jag befann mig på ett ner-med-huvudet-och- kämpa-på asfaltavsnitt. När jag tittar upp möts jag av ett glatt hej från en dam som lätt platsar på vilken kabaréföreställning som helst! Antagligen kunde hon heta Galina eller Slavenka med ledning av hennes accent. Mina fysiska resurser behövdes vid det tillfället för att ta mig fram till målet, men damen i fråga hade säkert annars allt det som behövs för att vederkvicka och tillfredsställa en vilsen vandrare 😉

Lång vandring i dag från Roses till Cadaqués. Uppskattningsvis 30 kilometer ibland ganska rufflig stig. En flaska kall agua con gas är värd ett högt pris efter att man svettats flera liter. Och då har man ändå med sig ordentligt med vatten och fyller dessutom ut med cola, öl och iste på de calor man passerar.

Mycket fina stigar norröver från Tossa de Mar utmed kustlinjen. Tallskog och mycket kuperat precis utmed de branta slänterna ner mot Medelhavet. Passerar små “calor” eller stränder med smaragdgrönt vatten och utan en själ i sikte. Paradise not lost.

Buss till Lloret de Mar. Kustvandring till Blanes. Buss till Lloret de Mar och vandring tillbaka till Tossa. Piece of cake – men någon skall göra det!