Dagen har gått i ett tecken som följer de andra pensionärernas rutiner här. Driva omkring på en oändligt lång strandpromenad och dricka sangría. Anledningen för min del är att vila fötterna lite inför en 30-kilometare i morgon fredag. Roses är ok men lite för dominerat av fransoser. Var och varannan bil har franska skyltar. Ett ganska fult språk, franskan, jämfört med den betydligt mer dynamiska och vitala spanskan. Men jag bemöter varje interaktion med fransmän med svenska. De ser väldigt förvånade ut men i och med att jag har ett brett leende på läpparna så antar de kanske att jag är en kusin från landet.